Racketguide

Det kan vara svårt att välja rack. Vad ska man tänka på? Vad betyder alla siffror? Vad spelar egentligen roll och vad är relevant för mig? Och så är det kompisar och ledare som har åsikter, en säljare som lyfter fram ny information och så olika racketmärken som tycker att givetvis är deras rack det bästa...

Därför får du här en enkel guide för dig när du ska välja rack. Nedan följer en förklaring över de viktigaste faktorerna du ska tänka på och längst ner hittar du en sammanfattning.

Dessa saker spelar roll när du ska välja rack:

• Styvhet - ”Stiffness”/ ”Flex”.
• Balans - ”Balanced”, ”Head Heavy” eller ”Head Light”?
• Vikt
• Längd
• Rackethuvudets form – isometriskt eller ovalt.
• Strängning (hårdhet och val av sträng)

Styvhet

Ju styvare ett rack är, desto svårare är det att få det att böja sig. Man kan säga att ju hårdare du slår - ju snabbare hastighet du har i svingen - desto styvare rack behöver du. Ju mera ”flex” ett rack har, desto mjukare är det och böjer sig lättare och racket ”hjälper till” när du slår. Eftersom racket ”hjälper till” så innebär det att man förlorar lite kontroll på slaget. Ju styvare racket är, desto mer kontroll får du över slutresultatet, alltså placeringen av din clear eller smash.

Styva rack är därför i första hand riktade till starka och tekniskt avancerade spelare, som slår hårt och samtidigt kräver mycket precision. Som yngre spelare kan det vara svårt att få upp hastigheten på racket i svingen så att racket böjer sig och då passar ett rack med mer flex bättre.

Balans

Balans innebär var på skaftet balanspunkten är. Du hittar den genom att balansera racket över ditt finger. När du har jämnvikt mellan greppet och huvudet på racket så har du hittat balanspunkten. Ju närmare greppet balanspunkten ligger, desto lättare upplever du rackethuvudet. Ett rack som har balanspunkten längre mot rackethuvudet kommer att upplevas som tyngre att svinga – trots att det har samma vikt!

Man mäter balanspunkten från botten av greppet och utan strängar och linda. En balanspunkt på mellan 285-290 mm anses som ett ”balanserat” rack. Mindre räknas som ”head light” och mer räknas som ”head heavy”. Man kan delvis ändra balanspunkten genom att lägga på en extra linda och då få ett rack som upplevs som lättare att svinga.

Ofta betecknas rack som är ”head heavy” som ”offensiva”, eftersom de ger mera tyngd åt en smash. I reklamen heter det ofta att dessa rack ger ”more power” i dina slag, vilket på ett sätt är rätt – du måste använda mer kraft för att få fart på racket och ju mera kraft som kan överföras till bollen desto hårdare slår du.

Vissa tycker att det är lättare att få till en bra sving med ett "head heavy" rack, framför allt i den långa singelserven, smash och clear, eftersom man måste använda hela kroppen för att få iväg bollen tillräckligt långt och racket rör sig mer stabilt. Det blir helt enkelt lättare att "bara ta i" och inte tänka för mycket på tekniken. Av den anledningen är det också många singelspelare som gillar "head heavy" rack.

Samtidigt är det också tyngre att svinga, vilket kan innebära att spelare som inte är så starka kommer att ha svårt att få full längd på sina slag– särskilt när de är pressade och får bollen bakom kroppen.

Ett ”head light” räknas ofta som ”mer tekniskt” eftersom det är lättare att manövrera och då också lättare att finta, plocka eller spela flackt med - och föredras därför ofta av dubbelspelare. Det kräver också högre precision i slaget eftersom racket påverkas lättare. En utmaning är att det krävs högre hastighet på svingen för att få en hård smash.

En vanlig fördom är att "head light" bara är till för tekniskt avancerade spelare som är snabba i handleden och som gillar att finta. Det är i själva verket tvärtom - för att kunna vara teknisk så måste du ha ett rack som du orkar manövrera. På så sätt blir du per automatik en snabbare och mera teknisk spelare med ett "head light" rack.

Därför kan det vara en fördel för yngre och inte så starka personer att ha ett "head light" - eftersom de orkar manövrera racket kan de få ett tekniskt bättre slag och därför mera hastighet och mera kraft!

Som ung spelare eller vuxen motionär är det bra att börja med ett ”balanserat” rack och lära sig grundläggande teknik innan man bestämmer sig för om man vill ha en särskild typ av balans. Måste man välja något som ung så är det bättre att börja med ett ”head light”.

Vikt

Vikten är oftast mellan 85-95 gram. Allt under räknas som lätt och allt över som tungt. Vikten mäts utan strängar och linda. 85-90 gram är lagom för de flesta. Ett tyngre rack ger mer tyngd åt dina slag och vibrerar mindre men blir samtidigt lite svårare att manövrera (se ovan).

Ett tyngre rack ökar risken för överbelastningsskador i armen. Ett alltför lätt rack kan å andra sidan orsaka skador för att det inte ger tillräckligt motstånd. Man kan jämföra med att kasta en kulstötningskula eller att kasta spjut med en dartpil - inget av det är särskilt hälsosamt.

Längd

Längden på racket mäts från botten av greppet till toppen av huvudet. Längden är oftast 665-675 mm. Racket får vara upp till 680 mm och betecknas då som ”extra long” eller något liknande. Ett längre rack ”ger dig mer kraft” eftersom du får mer hävarm i slaget. Precis som ovan så krävs det helt enkelt mer kraft för att få fart på svingen, men det blir också tyngre att manövrera. För yngre och inte så starka personer kommer det att kännas tungt. Man kan delvis kompensera längden på racket med var man greppar det.

Rackethuvudets form

Rackethuvudets form kan i stort sett delas in i två sorter: isometriskt eller ovalt. Det ovala är det klassiska ”badmintonracket”, är mera likt ett ägg och är lite rundare än det isometriska. Det isometriska är mera utdraget, ”fyrkantigt” eller ”rektangulärt”. Det isometriska racket har en större ”sweet spot”, vilket är den mittersta delen av ytan på strängarna som ger ett bra slag - mest kraft, mest precision, mindre vibration och bäst ljud och känsla. De flesta rack är nuförtiden isometriska.

Den ovala eller mer rundade formen ger en mindre sweet spot, men ger å andra sidan lite kraftigare träff (mera "klipp" i slaget) när man väl träffar den. Dessa rack är mer svårspelade och oftast mer ämnade åt avancerade spelare med höga krav på precision och kraft. Ett större rackethuvud ger större sweet spot - man får alltså lättare en bra träff - men adderar å andra sidan lite mer vikt.

Strängning

Strängning har egentligen ingen betydelse för när du köper ett rack men det är ändå något som starkt påverkar din träff och ditt spel. Kort sagt något du bör känna till!

Hur hårt strängat ett rack är mäts i kilo eller i pund. Ju hårdare strängat ett rack är, desto mindre ”studs” får du ut av strängarna och du måste själv stå för kraften. Dina slag blir mer precisa och du får skarpare träffar om du träffar i sweet spot, vilken å andra sidan blir mindre. Ett alltför löst strängat rack (under 18 pund, ca 8 kg) gör det svårare att kontrollera fart och riktning på bollen.

För de allra flesta är 22-26 pund tillräckligt hårt (22 pund = ca 10 kg, 26 pund = ca 12 kg). Över 27 pund är mycket hårt och det finns risk för att racket går sönder. Se till att ditt rack är helt och utan sprickor både när du lämnar det för strängning men också när du får tillbaka det!

Det finns grovt räknat två olika tjocklekar på strängar, BG 65 och BG 80. BG 80 är tunnare och ger mer precision och ”studs” eller ”klipp” i slaget eftersom strängarna är mer flexibla. Å andra sidan så slits de snabbare och tål inte lika hård strängning. Vissa rack har tätare mellan stränghålen och dessa är då gjorda för BG 80. BG 65 passar de allra flesta rack och spelstilar (och är också billigare och håller längre).

Sammanfattning

En yngre spelare eller vuxen motionär ska oftast sträva efter ett balanserat rack med lagom flex och isometriskt huvud, med vikten ca 85-90 gram och en längd på mellan 665-675 mm, strängat med BG 65 på ca 10-12 kg. Yngre kan med fördel ha lite mera flex och möjligtvis ett "head light".

Ett för hårt strängat rack, precis som ett för styvt, för långt eller för tungt rack eller rack med mindre sweet spot, skapar mer belastning och kan orsaka skador i handled, armbåge och axel. Men ett för löst strängat, mjukt, för kort eller för lätt rack kan å andra ge för lite motstånd och orsaka skador för det istället! Detta är till mycket stor del en vanesak och skaderisken ökar framförallt när man spelar med extrema rack under längre tid, eller när man byter rackettyp helt och hållet.

För en vuxen, stark och avancerad spelare finns det många val att göra - vissa spelar med olika rack beroende på om det är singel eller dubbelspel (t.ex. "head heavy" i singel och "head light" i dubbel). Det finns många kombinationer och man får helt enkelt känna sig fram vad som passar en själv och sin spelstil bäst.